Köpenhamn maraton

I söndags var det dags för Köpenhamn maraton. I fredags kändes allt ok jag tyckte jag var i bra form och min träning hade gått bra. Allting kändes bra när jag gick och la mig på fredagskvällen men under natten vaknade jag vid 02 tiden av att jag var tvungen att springa till toaletten och spy och så höll det på i två timmar. När jag vaknade utslagen vid 08 på lördagsmorgonen var jag allt annat än pigg och hade loppet varit under lördagen hade jag inte kunnat starta. Man blev ju lite orolig men allt eftersom dagen gick och jag fick i mig lite mat så blev jag piggare. Jag sov tre timmar på kvällen vilket verkligen gjorde att jag kände mig bra igen.

Jag beslöt mig sedan för att sova på soffan då Vilmer ligger i sin säng i vårt sovrum för att slippa vakna när han knorrar lite som han gör på nätterna. Tanken var god men hjälpte inte så mycket när han bestämde sig för att vakna vid 04 tiden och vara glad som en liten mört. Det blev taktiksnack med Vilmer i en timme innan han bestämde sig för att han ville till Hanna och äta lite sen sova. Jag somnade om en timme vilket var skönt men vaknade ändå hyfsat utvilad 06:20. Som vanligt var det svårt med frukosten på tävlingsmorgonen så det blev en banan och lite vaniljyoghurt.

Jag och Baz tog tåget 07:13 från Malmö C och hade inga problem med att komma till startområdet i tid. Det är verkligen smidigt att ta tåget över och alla svenskar som ska springa Köpenhamn maraton så behöver man inte hämta nummerlappen innan utan man kan göra det samma dag! Var bara ute i tid!

När det var en kvart kvar innan starten så gick jag bort till starten och ställde mig mellan 3:00 och 3:10 grupperna. Mitt mål var ju främsta gå under 3:10 men jag kände på mig att om allt gick vägen kunde jag nog gå ner mot 3:00 och kanske till och med under 3 timmar. Men nu hade det varit lite problem på fredagsnatten så jag var lite osäker. Dock kändes allt bra när starten väl gick och jag tyckte löpningen flöt på bra. Tanken var att försöka löpa första halvan på under 1:30 då jag fortfarande hade en chans att gå under 3 timmar. Första halvan gick på 1:29 på min garmin och där var även en pissepaus med så visst kändes det bra! Nu var det ju bara halva kvar och varje steg jag tog gick ju mot mål.

Dock märkte jag runt 25 km att jag var tvungen att släppa på 3:00 timmarsgruppen då de löpte kilometer tider på 4:10 vilket jag kanske hade klarat av i några men inte i 17 km jag bestämde mig för att köra på i mitt egna tempo och fortsatte hyfsat. Det var ganska skönt att slippa jaga 3:00 ballongen när beslutet väl var taget  och jag är övertygad att det var rätt beslut då jag inte hade krafterna att gå under 3 timmar just den här dagen.

En gammal klyscha är att maratonloppet inte börjar förrän 30 km och det stämde som vanligt in på mig. Det var här jag började att tappa fart och det började göra ont i låren. Dock tyckte jag att jag hade allt under kontroll fast än jag tappade tid tappade jag inte speciellt mycket per km det var 10-20 sekunder som värst och när jag började räkna på det när jag hade 8 km kvar och om jag skulle hålla 5:00min/km så skulle jag komma in på runt 3:08 och då låg jag runt 4:30 min/km. Jag fick kramp några gånger i höftböjaren under de sista 8 kilometerna men jag behövde inte stanna för det utan det gick att löpa igenom de. De sista kilometerna innan mål började jag att springa om folk som förmodligen hade gått med 3:00 gruppen men brustit i sin planering. Det känns riktigt bra mentalt att man inte bara blir omsprungen på slutet utan att man tar lite placeringar. När jag korsade mållinjen visade min klocka 3:03:20 och min officiella tid blev 3:04:40 och plats 243 vilket jag är mycket nöjd med!

Tack alla som var och hejade och tack för mina personliga farthållare!

Så här såg det ut med mellantider osv tror det är bruttotiderna som visas: