Problem med min blogg!

Jag har den senaste veckan haft problem med min blogg då jag inte kunnat logga in på den men det verkar som om problemet är löst. Nu kommer jag knappt ihåg vad som har hänt sen sist jag skrev ett inlägg här men jag har testat ett alternativ till min Bkool trainer och jag gillar verkligen det!

Det hela började förra helgen då jag och frun gick på klubbens spinningpass där vi körde Sufferfests Blender. Jag har tidigare bara hört talats och läst lite om Sufferfest på slowtwitchs forum men aldrig haft riktigt koll på vad det har varit för något. Jag trodde att det kanske var något program som man kopplade sin trainer till och körde banor men det är mycket enklare än så! Allt man behöver är en trainer, spinningcykel eller annan fast cykel och en dator. Sufferfest är nämligen videofilmer där man får instruktioner på hur man ska cykla och det är bra genomtänkta pass. Man kan hitta mer information här på sufferfest!

Jag har köpt tre filmer som jag har men jag har bara kört 2 nämligen Fight Club som är en timme med tempointervaller och små attacker under intervallerna. Blender är ett längre pass som också består utav lite annorlunda intervaller och ser ut så här:

Totalt har det blivit 4 Sufferfest pass inom 7 dagar och det har varit kul och jag tror helt klart att passen ger mycket istället för att sitta och slötrampa på trainern. Igår testade jag att köra med Bkool i bakgrunden (Velodrom) och ha siffrorna (puls, watt, tid, kadens) under Sufferfest videon och det fungerade utmärkt!

För några dagar sedan fick jag hem mina nya lager till tempocykeln då ett lager i BB30 systemet gått sönder (igen). Jag börjar bli trött på BB30 och funderar på om jag ska konvertera om till ett klassiskt vevlager. Jag har vett Token vevparti på träningscykeln som jag verkligen gillar och det är inte omöjligt att jag sätter i en adapter i temporamen för att få slippa problemen med BB30.

Bkool

Jag har skaffat mig en ny trainer nämligen en Bkool och jag måste erkänna att jag är positivt överraskad! Jag har aldrig varit speciellt förtjust i att träna inomhus och speciellt då det kommer till att sitta på en trainer och köra intervaller eller bara sitta och mala på sadeln. Jag har varit lite skeptiskt mot alla trainers men bestämde mig för att köpa en begagnad Bkool utav en klubbkamrat.

 Det speciella med en Bkool är att man kopplar den till en datorn och man kan sedan få information som puls, kadens, watt osv direkt på dator skärmen. Men det roliga slutar inte dr utan det finns flera olika spellägen man kan köra! Vill man kan man cykla bitar utav etapper på någon utav de stora tourerna går det (dock täcker de mest Vueltan då det är en spanskt företag).

Det finns även en möjlighet att själva lägga in banor som man har cyklat vilket kan vara bra ifall man vill förberedda sig inför ett specifikt lopp. Jag har testat min Bkool några gånger nu och är verkligen positivt överraskad! Det finns en Velodrom man kan cykla det har jag dock ej gjort däremot har jag cyklat lite "videoetapper" och däribland Col du Tourmalet 2 gånger och anledningen till att det blev två gånger är ganska enkel!

Förra fredagen cyklade jag etappen innan jobb och jag tycket det var super roligt och fick en bra tid och bra snittwatt osv. Jag trampade även sönder ett utav mina lager på tempocykeln dock var det tungt, riktigt tunbgt vissa partier. Nu var inte kassett osv optimerade för att klättra direkt men den data jag fick var:

 Jag var nöjd och glad med detta passet och tänkte att jag skulle testa de lite mer kända etapperna som Alpe d´Huez och Ventoux men i måndags fick jag ett mail där det stod att en som hette Maxi från Spanien hade cyklat 10 sekunder snabbare än mig. Det var desutom på min vilodag! Min första tanke var VAFAN!!! :-)

På tisdagen hade jag inte släppt att jag blev slagen med 10 sekunder utan jag bestämde mig för att ta revansch! Nu tog jag dock min landsvägshoj som har lite lättare växlar och eftersom framväxeln är sönder la jag ner kedjan på lilla klingan fram och körde hela etappen på den vilket egentligen är ganska självklart det är kanske 1 km i början man kan köra på stora klingan. Jag satte tre flaskor med sportdryck bredvid mig och började min klättring uppför Tourmalet och redan efter några kilometer såg jag att jag var i ledningen och i ren ilska körde jag på och cyklade nästan 6 minuter snabbare.

 Jag tog tillbaka min första plats och hade slog nytt personligt rekord med över 5 minuter! Dessa två passen hade jag aldrig kört om jag inte hade haft min nya trainer det är en sak som är säker! Jag ska försöka köra lite fler etapper och olika "mode" och kommer försöka skriva lite mer om det här på bloggen!

Macca vs Lance!

Det kanske kommer att hända! Macca har utmanat Lance på en tävling man mot man och den ska gå på Ironmandistansen. Lance får ju inte tävla i Ironman eller någon idrott som är knuten till något förbund (om jag har förstått det rätt så han får inte löpa ett 5 km lopp om arrangörerna är anknutna till det nationella förbundet). Nu verkar det dock som det blir en "match" mellan två stora egon.

Personligen har jag inga problem med att Lance tävlar utan tycker det skulle bli riktigt roligt att se! Nu menar jag inte att Lance ska få tävla som professionell (i Kona tex) men att köra som amatör tycker jag att han borde få. Dock borde han aldrig få kvala till mästerskap osv men att utesluta honom helt är det rätt väg?

 Jag skulle vilja att alla som någonsin har åkt fast för doping måste tävla med något som gör att man kan se att de varit avstängda. Tänk om alla som varit fällda för doping hade tävlat med en svart ärm på sin tröja eller vara tvungen att köra med en armvärmare/kylare så man enkelt hade kunnat se att de hade varit avstängda vilka sponsorer skulle vilja sponsra ett cykellag med 4 svarta ärmar eller vem vill ha sitt märke på en triathlet som har en svart ärm?

Nu tillbaka till det roliga :-) Macca har som sagt utmanat Lance och det skulle inte förvåna mig ett dugg om det kommer att ske i Thailand där Macca precis har fått ett toppenjobb på Thanyapura och detta kommer ge riktigt mycket reklam men inget är klart än men jag ser fram emot en batalj mellan de två!

Tävlingskalendern ligger uppe på förbundets hemsida!

Äntligen ligger större delen utav 2014 års triathlontävlingar på förbundets hemsida! Helt plötsligt känns nästa säsong mycket närmare och tävlingsschemat blir mycket klarare! ifall man är nyfiken på att se vilka tävlingar som finns kan man titta närmare här: http://iof3.idrottonline.se/SvenskaTriathlonforbundet/Tavling/Tavlingskalender/

De tävlingarna jag verkligen är intresserad utav är:

SM i duathlon som avgörs i Knivsta den 25/5 (eller kanske 24/5?)
Trelleborgs triathlon 6/6 Sprint (1/10 Ironman)
Sövde Sprint eller Sövde HIM (8/6), vet inte riktigt vilken jag kommer välja.
SM långdistans Nice distansen (4k-120k-30k) en utav två "A" tävlingar 2014, 28/6 även VM kval till 2015
SM i HIM i Jönköping 26/7 (?)
Malmö tritahlon 10/8 Olympisk/SM Sprint
Ironman 70.3 Ruegen 14/9, försöka kvala till VM i 70.3 2015 den andra "A" tävlingen 2014.

2013 gick ju inte som jag hade tänkt mig eftersom Ironman 70.3 Rapperswil avbröts och mina planer på att kvala till försvann precis som vägen vi skulle cykla tillbaka på gjorde under tävlingen. Istället för att förbereda mig inför VM så blev det en massa kortare och roligare tävlingar. Inför 2014 siktar jag på färre tävlingar och det ska bli skönt! Men det är fortfarande lång tid kvar och jag har fortfarande tid att planera! Vi kommer även få vårt andra barn om allt går som det ska och det är helt klart det viktigaste 2014!

En närmare titt på Kona- löpningen!

Nu har det gått över en månad sedan Kona men Slowtwitch,com har börjat att lägga ut artiklar om de som placerade sig högst upp på Hawaii. Egentligen är det ingen viktig fakta men jag tycker det är super kul att läsa sånt här! Till exempel att den tyngsta utav de som kom   topp 15 bland männen var Tyler Butterfield som vägde 75 kg och om man ser till de manliga löptiderna var det inget snabbt lopp bara Bart Aernuts (2:44) och Ivan Rana (2:47) löpte under 2:50 vilket fler brukar men visserligen cyklade många fort så det finns säkert ett sammanhang mellan det. Det har de senaste åren varit lite hyppat med att man måste vara med under cyklingen men jag undrar om folk som potentiellt kan löpa ner mot 2:40 kommer att cykla lite långsammare nästa år? Van Lierde löpte på 2:51 vilket gör att starka löpare kan ge honom ett försprång på 10 minuter och ändå kunna vara med och slåss om titeln.

Saucony var skomärket som användes mest bland top 15 bland männen och K Swizz bland damerna.K Swizz var även representerat mycket bland männen men det tisslas lite om att de kommer att överge triathlon och enbart satsa på tennis. Flera utav tidigare K Swiss sponsrade atleter har nu andra sponsorer men vi får se vad som händer! Newton skorna som är den nya officiella Ironman skon hade ingen topp 15 bland männen men tvåan i damernas lopp Rachel Joyce bar ett par Newton skor.

10 utav topp 15 utav damerna löpte med någon huvudbonad 13 utav männen hade någon huvudbonad (iaf på de foton som jag tittat på). Nu är det vanligt i Kona och de flesta vill ha något på huvuet för att skydda mot värmen.2 stycken bar kompressionstrumper bland männen och 1 bland damerna. Oakley och Rudy project är utan tvekan de största när det gäller solglasögon.

Tävlingar 2014!

Nu i slutet på 2013 sitter jag mest och funderar på hur 2014 kommer att se ut? Familjen kommer bli större vilket är jätteroligt! Vilmer kommer bli storebror även om det inte alltid verkar som om han förstår det. Att bli fyra i familjen kommer bli en omställning men det kommer säkert att fungera super!

2014 finns det en hel el tävlingar jag har tittat på och om jag ska vara ärlig skiftar känslan sig i magen flera gånger i veckan när jag tänker på vilka tävlingar jag vill köra. Det hela blev inte lättare när jag fick reda på att Ironman 70,3 (halv Ironman) VM kommer att gå i Europa 2015. 2015 kommer även långdistans VM gå i Motala (4km-120 km-30 km) och jag har varit i kontakt med förbundet för att se hur man kan bli uttagen (till AG-klassen) men inte fått något svar än.

Tävlingar som jag skulle vilja köra är:

Sövde HIM
Trelleborg Sprint
SM i Duathlon
HIM i Halmstad
SM i Motala (långdistans)
Sm i Jönköping (HIM)
AXA Malmö olympiskdistans
Wiessbaden 70.3 (?)-100 platser till VM
Reugen 70.3 (?) -50 platser till VM
Tjörn HIM

Det finns säkert fler tävlingar men det är dessa jag tänker först på! Ingen Ironman 2014 och om jag ska vara ärlig blir jag mer och mer tveksam till distansen. Jag tycker en halv Ironman är en mycket roligare distans och en distans man kan tävla på. Ironman är mer en distans man ska överleva eller att försöka sakta ner så långsamt som möjligt. Nu är det inte sagt att jag inte kommer göra fler Ironman för det kommer jag säkert att göra men 2014 blir det inte!

Första perioden avklarad!

Då var min första träningsperiod avklarad och det blev 10 dagar med en vilodag precis som jag hade planerat. 4 simpass, 4 cykelpass, 6 löppass och 1 styrkepass blev resultatet. Mest nöjd med att jag fick ihop 3 dagar med 20 km löpning per dag. Jag har börjat att logga min träning på jogg efter tips utav en klubbkamrat (tack Fredrik!) och jag måste säga att jag gillar sidan!

Ett problem jag har nu är att jag är förkyld igen och nu börjar jag undra vad det är som kan ligga bakom. Hela hösten känns det som om jag har varit lite förkyld och jag vet inte varför. Kosten har jag tittat närmare på men jag tycker jag sköter den helt ok (perfekt är det inte men jag slarvar inte och äter bara snabbmat och annan näringsfattig mat). Vilmer kanske tar med sig lite bakterier hem från förskolan med sig hem men det kan också vara så att jag är lite klen och lätt blir förkyld!

Jag har funderat lite på att köra SM i duathlon 2014 och blev glad när jag såg att det fanns en serie i duathlon precis som svenska cupen i triathlon. Glädjen blev dock inte långvarig då den närmsta tävlingen ligger i Väsby (cirka 40 mil) och det finns inte en chans jag åker Uppsala, Linköping, Knivsta osv för att vara med. Knivsta och SM kan jag tänka mig med inte resten utav tävlingarna, tyvärr.

Nu har även årets NBC version utav Kona kommit upp på youtube.com så den får man ju titta på innan den tas bort!

Såg precis att Jodie Swallow kommer att choachas utav Siri Lindley. Lindley som själv tränades utav Brett Sutton har nu riktigt starka kvinnliga Ironman atleter! Swallow kommer nu ha samma tränare som Carfrae, Keath, Van Vlerken och Cave plus flera andra bra atleter!

En härlig film från Salomon, jag använder deras Speedcross 3 och S Lab Sense nu till min terränglöpning och är verkligen nöjd med skorna!

Nu är det igång igen!

Träningen inför 2014 startade förra torsdagen och det känns skönt att vara igång igen! Pausen jag hade var välbehövlig både fysiskt och mentalt men jag måste säga att det är skönt att ha startat upp igen! Fokusen nu kommer att ligga på simning och löpning. Simning är min svagaste gren och där jag kan förbättra mig mest löpningen fick stå lite i skymundan i år då cyklingen var mer prioriterat. Jag ska försöka förbättra min löpning lite och även om den har fungerat bra i år tror jag att jag kan förbättra mig!

Tanken jag har inför 2014 är att köra 10 dagars perioder, tre lite hårdare sen en lugnare och tanken med 10 dagars perioder istället för 7 är att man enklare kan få in allt (mixen med långpass, tempo, styrka samt intervallpassen) och att kvalitén hoppas jag blir bättre. Mitt tävlingsschema börjar också bli klart eller på ett ungefär jag väntar bara på att datumen för tävlingarna ska bli officiella!

Nu letar jag bara efter en bra sida där man kan logga sin träning!

Snart hade jag tänkt köra igång!

Nu är det snart dags att börja med min träning inför 2014! Jag har tagit det lite lugnt de senaste veckorna och inte direkt tränat något specifikt utan det som jag har varit lite sugen på har jag kört och inget speciellt hårt. Nu börjar det krypa lite i kroppen igen men jag tror att alla behöver uppbrottet från träningen. Nu har jag fortfarande tränat men det har blivit lite mer vad jag har varit sugen på. Jag har inte cyklat speciellt mycket de senaste veckorna men förra veckan blev det 4 pass så jag har nog närmat mig 20 mil vilket kanske inte är så mycket men det är ju november.

Förra veckan anmälde jag mig till Norseman men tyvärr för min del hade jag inte tur i lotteriet så det får vänta ett år men det som är bra är att man kan planera nästa års tävlingar lite mer. Jag kommer att hålla mig i Sverige och vill ställa upp de mästerskap som kommer passa mig! De jag har i åtanke inför 2014 är:

SM långdistans i Motala (4 km-120 km 30 km)
SM Halv Ironman (2 km-90km-21km)
SM Duathlon

Men allt hänger på när de kommer att vara! Kalendern på förbundets hemsida är inte klar dock har jag fått svar på att SM på långdistans kommer att vara ungefär vid samma tid som förra året. Det finns även flera tävlingar som jag vill köra om de passar in! I stort sett alla tävlingar i Skåne vill jag köra

Nytt för nästa år att jag ska planera min träning mer och jag sitter nu och planerar in ett skelett i min träning. Jag kommer att köra i 10 dagars perioder där jag vill få in skelettpassen inom de tre disciplinerna till exempel vill jag ha minst ett löppass på 90 minuter och ett intervallpass (intervallerna är olika beroende på vart i säsongen man befinner sig). Jag tror att ett vanligt fel man gör när man planerar sin träning är att om gör det lite för svårt! Kontinuitet och en bra grund med "enkla" pass kommer man långt på!

Tävlingar 2014!

Jag har så smått börjat att planera 2014 tävlingar! Tanken var först att köra Roth då jag fick en startplats dit men jag bestämde mig för att tacka nej. 2014 kommer ändå bli ett super då vår familj kommer att utökas och då kändes det inte rätt att köra Roth. Jag har dock anmält mig till Norseman men det har även 1954 andra gjort och det blir svårt att få en utav de 250 platserna när 125 utav de går till norrmän.

Min stora mål är att få köra VM på långdistans 2015 i AG 30-35. Jag har varit kontakt med förbundet men inte fått någon information om hur uttagningen kommer att ske. Men att köra SM i Motala på långdistans är något jag verkligen vill göra! Men det mesta kommer säkert att klarna när lottningen till Norseman är klar samt att tävlingskalendern på förbundets hemsida kommer upp. Det är redan klart att SM på HIM inte kommer vara i Tjörn och kommer inte SM helt fel på HIM så skulle jag verkligen vilja köra den med.

Jag har även beställt ny mountainbike då min förre blev stulen. Nu blev det en Felt 29er och jag hoppas få den innan den 9 november då det är träning med klubben.

Den ser snabb ut och ska testas ordentligt när jag får den! Bara vintern väntar lite till!

Yddingeloppet-tävlingsberättelse!

Det blir en kort tävlingsberättelse då jag inte har några bilder eller någon data (min Garmin ANT är sönder) att titta på. Jag har visserligen kilometertiderna på klockan men de säger inte så mycket då man inte kan se höjdkurvan. Yddingeloppet är ett lopp som går lite på asfalt men annars mest i terräng men det är inte någon speciellt svår terräng utan på bra små vägar eller breda stigar.

Eftersom det var Yddingeloppet var jag tvungen att vara förkyld (tredje året i rad!) vilket kanske var ganska bra för då blev det lugn träning torsdag, fredag och lördag. Det blev ju en mini taper (formtoppning eller vad blir det på svenska?) vilket jag har väldigt svårt för annars speciellt när det "bara" är löptävlingar. 

Det hade regnat en del i veckan och när jag var ute och löpte i skogen i torsdags var det blött på visa delar utav banan. När det sedan regnade på söndagen så stod skovalet mellan Salomon S Lab Sense, Salomon Speedcross eller Puma Haraka (terrängskor med spik). Puma skorna har jag löpt en gång tidigare på Yddingeloppet men då var det torrt och ingen hit för vaderna! Men nu hade det regnat en del dock såg underlaget ganska bra ut så jag bestämde mig för S Lab Sense.

Jag kom iväg ganska bra startade nog lite längre bak än jag brukar men sprang om en hel del de första kilometerna och kände mig stark. Tidigare år har jag blivit omsprungen av folk de sista 5 km men nu tror jag inte någon sprang om mig även om jag var nära att ha en riktig spurtduell så klarade jag den 12 km långa banan på 46:07 vilket gav mig en 3:e plats i motionsklassen. 46:07 var ett nytt personligt rekord men nästan 30 sekunder så jag är nöjd! När jag har fixat en ny ANT stick till datorn kommer jag lägga upp en bild på mina siffror.

Nu till något tråkigare för i fredags blev min Merida MTB stulen. Jag tror det är den tredje MTB som blir stulen och jag börjar bli riktigt trött på det. Det blir en massa att fixa med polisanmälan och försäkringsbolag osv. Jag vet inte om jag ska köpa en ny MTB eller skita i det. Jag vill ha en men om man inte kan få ha de i fred är det då lönt att köpa en ny?

Skåneleden runt Häckeberga!

Som uppvärmning inför VM i lördags bestämde jag mig för att köra ett långpass i löpning men jag var inte speciellt sugen på löpa på asfalt utan ville gärna löpa i lite terräng och kom då på att man kan springa Skåneleden runt Häckeberga. Efter att ha hört runt lite samt försökt läsa lite om rundan på nätet bestämde jag mig för att den verkade vara en perfekt långrunda!

Jag hade fått tips utav ordförande i Heleneholms Tri Team, Anders Ström, att löpa medurs eftersom man fick lite backar tidigt och att det var lite enklare att hitta. Jag körde till Genarp och parkerade bilen vid idrottsplatsen där det finns en bra karta man kan titta på innan man beger sig. För dagen hade jag bestämt mig för att löpa med väska som liknar en camelbak med andra ord har man en "vattenblåsa" i ryggsäcken sen en liten slang som hänger fram så att man kan dricka lite vätska nr man vill. Jag var tveksam till väskan först men tog den och det skulle visa sig vara mitt bästa beslut för dagen!

I väskan hade jag nycklar, telefon, en extra tröja, min vätska 0,6 liter sportdryck samt 2 gel. Väskan är inte stor men man får plats med mycket! Eftersom jag inte riktigt visste hur terrängen var bestämde jag mig för att löpa med mina nya Salomon Speecross 3 istället för mina helt nya Salomon S-Lab eller ett par vanliga skor. Helgen innan hade jag löpt Snogeholmsleden med mina Mizuno Ronin och även om det är min absoluta favoritsko var en inte rätt väl till den typ utav terräng!

Speedcross har lite mer dubbar än S Lab men det som var helt avgörande var att jag inte hade löpt i S Lab skorna tidigare och en runda på nästan 25 km är inte rätt att starta med!

Den första biten på rundan följde jag Skåneleden samt en runda som hette Unos runda men den avvek jag från efter några kilometer. De första kilometerna är ganska kuperade men de är mycket roliga och naturen är riktigt fin!

Navigeringen gick bra och det blev bara ett lite större fel men det löste sig snabbt då jag kom fram på en parkering där det satt en informationstavla och jag kunde ganska snabbt se att om jag löpte längs med en väg skulle jag komma upp på Skåneleden igen och mycket riktigt så kom jag in på leden efter cirka 200 m. Terrängen började nu plana ut och det gick lite fortare för varje kilometer. Man löper på en del vägar med lite större stenar och då är det skönt med ett par bra skor som tål terrängen och inte blir blöta vid lite pölar och lera!

Löpning gick bra men efter cirka 17 km tog jag en välbehövlig paus för att lätta på trycket samt få mig lite energi och vila benen som nu började kännas lite slitna. Vätskan i ryggsäcken var slut så jag förstod att det skulle bli några jobbiga kilometer tillbaka till bilen.

Man började känna av vinden mer och nästa gång blir det att ha på sig något som kan ta lite vind för jag började frysa lite mot slutet. Mot slutet började det även bli lite mer kuperat och efter nästan två timmar var det skönt att närma sig parkeringen och bilen igen!

Rundan var lite tuffare än jag hade trott och om jag ska vara ärlig tog jag kanske för lätt på distansen. Det var länge sedan jag löpte så här långt och i terräng var det första gången men absolut inte sista!

Hur kommer det att gå i helgen?

I helgen är det äntligen dags för Kona! På Ironman distansen får vi tyvärr bara en tävling om året där alla de bästa står på startlinjen och det är i Kona! Jag tycker att startfälten bara blir jämnare år för år och det finns ingen klar favorit varken på herrarnas eller damernas sida. Efter det att Chrissie Wellington slutade har även damernas lopp blivit mycket mer öppet. Vilka favoriter har vi då?

Damerna (I den turordningen jag tror det blir)

1. Caroline Steffen (Xena)- Har haft ett mycket bra år (igen) och kommer att ligga lite efter simningen och kommer cykla till sig ledningen och kommer sedan göra ett så pass stark löpning att det kommer

hålla hela vägen till mål. Tränas av Brett Sutton som även tränade Chrissie Wellington när hon slog igenom. Det som talar lite emot Steffen är att hon har tävlat mycket i år och vinnaren utav Kona brukar inte vinna speciellt mycket under året!

2. Rachel Joyce - Var sjuka förra året då hon ansågs som en utav favoriterna men har i år gjort en stark säsong med IM Texas på 8:49 som främsta resultat. Joyce är en mycket bra i alla tre grenar men är inte lika stark som Steffen på cyklingen men simmar snabbare och löper snabbare så det kan bli en riktigt rolig duell!

3. Miranda Carfrae - Vann året Chrissie Wellington inte tävlade på grund av sjukdom. Innehar löprekordet på 2:56 och det är löpningen som är hennes styrka. Carfrae kommer inte vara med toppgruppen efter simningen och jag vet inte riktigt hur det kommer att gå på cyklingen. Carfrae är kort och skulle nog helst kört med 650 cc hjul som hon gjorde på sin förra Felt men jag tror inte Felts nya modell IA görs med 650 cc hjul utan bara standard 700 cc. Om hon ska lyckas komma topp 3 tror jag att hon måste ha lite flytt med vädret blir det en extremt blåsig cykling kommer hon att tappa mycket tid men ifall det är "snälla" vindar och varm gärna jättevärmt under löpningen blir hon riktigt farlig! Carfrae är tillbaka med sin gamla tränare Siri Lindley (Lindley är en utav Brett Suttons gamla adepter).

Vilka ska man se upp med?

Leanda Cave - vann förra året men har tyvärr varit skadad i år och formen är ett frågetecken. Vann ifjor både i Vegas och i Kona men i år kom hon på 14:e plats. Har i stort sett vunnit allt inom triathlon förutom OS guld och ifall hennes form är på gång får de andra verkligen se upp! Cave har bytt cykel från Pinarello Graal till Canyon i år och det blir intressant att se!

Mary Beth Ellis - Om hon inte hade kraschat för 1 månad sedan hade hon verkligen varit ett hot men  nu har jag svårt att se att det ska kunna räcka till en riktigt bra placering. Personligen tycker jag inte att det är speciellt smart att ens ställa upp

Jodie Swallow - Vann Ironman Kalmar och har vunnit VM på HIM och tränas nu utav Brett Sutton (de har haft ett uppbrott något år). Det skulle inte förvåna mig om hon är med om titeln långt in loppet men får ge sig i slutet utav löpningen.

Herrarna

1. Andreas Raelert - Jag vet inte om det är med hjärtat eller hjärnan jag tror Raelert. Jag hoppas verkligen att han äntligen får sin välförtjänta Kona titel! Raelert är en utav mina personliga favoriter och innehar världsrekordet på Ironman distansen på 7:41 (Challenge Roth 2010). Förra året var han snabbast på land men efter en för honom dålig simning så fick han försöka jaga ikapp under hela cyklingen och det kostar mycket! 

Bilden från Slowtwitch.com

2. Sebastian Kienle - Visade i år igen i Vegas att det går att vinna loppet under cyklingen. Kommer att tappa tid under simningen men med sin underbara cykelstyrka kommer han att komma ifatt och förhoppningsvis lämna alla bakom sig (kanske inte A Starykowicz). Kommer Kienle av cykeln först kommer alla vara nervösa då Kienle verkligen kan löpa bra! Kienle vill säkert ha hemska förhållanden under cyklingen med starka vindar och sedan regn under löpningen! Kienle är även taktiskt duktig så han kommer säkert att göra sin attack vid ett bra tillfälle.

3. Pete Jacobs - Anledningen till jag inte tror att han kommer vinna i år är för att han kommer att få ett jobbigare lopp då ingen kommer att hjälpa honom. Jacobs är en utav de starkare simmarna i startfältet och kan utan större problem vara med första klungan utan att göra av med speciellt mycket energi. Men i år kommer förmodligen ingen att täcka luckorna under cyklingen åt honom eftersom han är världsmästaren och då tycker de flesta att det är hans ansvar. Men om han kommer av cykeln bra och slipper ha otur så tror jag inte någon kommer kunna löpa med honom. Ifall det är bra förutsättningar kan Jacobs vara den första att gå under 2:40 på maran. Även om resultaten i år inte varit speciellt starka för Jacobs ska man absolut inte tro för mycket för Jacobs är som bäst i oktober varje år och gillar verkligen Kona!

Vilka ska man se upp med?

Denna listan kan lätt innehålla 7-10 namn men jag orkar inte dra alla!

Craig Alexander - Sista försöket på en 4:e titel? Smart och en utav de bästa någonsin blir det en lugn cykling så får alla se upp verkligen alla!

Eneko Llanos - Årets bästa långdistans triathlet med riktigt fina vinster under hela året! Melbourne och Frankfurt som har haft de två tuffaste startfälten utanför Kona har han dominerat. Har en ny tränare i Dave Scott och de fungerar verkligen bra ihop. Det som talar lite emot Llanos är att han har kört många tuffa tävlingar i år och verkligen presterat bra på alla. Här kan man säga att han är precis tvärtemot Jacobs!

Dirk Bockel -Kan komma topp 3 men jag tror inte Bockel har det som krävs för att stå överst konkurrensen är helt enkelt för hård.

Freddie Van Lierde - En bra dag för honom kan han säkert ta hemma allt! Har slagit Eneko Llanos i år i Abu Dhabi och krossade alla och allt i Ironman Nice. Man har inte sett så många resultat utav honom vilket oftast är positivt!

Foto från Tririg.com

I år har vi även två forna ITU världsmästare i Ivan Rana och Bevan Docherty som både är på Kona för att vinna. Bägges debuter på Ironman distansen var riktigt bra dock har övriga resultat varit sådär. Ifall de är med i toppen efter cyklingen får de övriga se upp för löpa kan bägge dessa herrarna!

Det skulle inte förvåna mig om Starykowicz kommer försöka att slå nytt rekord på cyklingen. Han kommer säkert att vilja ha de 5000 dollarna som bonusen som Timex har under cyklingen (om den finns kvar). Har för mig Stadler gjorde 4:18 ett år och detta kommer säkert Starykowicz vilja slå även om han får gå i mål!

Snogeholmsleden

Igår passade jag på att springa Snogeholmsleden då jag och familjen var och campade i närheten. Det har blivit en hel del "trail"löpning (jag vet inte om jag gillar trail eftersom det borde finnas ett bättre svenskt ord men då terräng inte riktigt stämmer in är det svårt). För någon vecka sedan sprang jag på Söderåsen och nu var det dags för 16,5 km i varierande terräng runt Snogeholm. Jag kan börja att säga att några 16 km var det inte med min navigeringsförmåga var jag närmare 19 km. Denna typ av löpning på olika leder går inte speciellt fort men den är jobbig! Jag märker det när jag jämför min puls mot platta halvmaror.
Har man kört Sövde triathlon känner man igen en del på kartan!

Jag har löpt halvmaran under 1:20 två gånger och bägge gångerna har min medelpuls legat runt 160-165 bpm. Nu i lördags skulle jag ta det ganska lugnt och mitt tempo hamnade runt 4:45 men pulsen låg på runt 150-155. Med andra ord om man ser till pulsen får jag en ordentlig genomkörare när jag löper ute i skogen.

Tyvärr har jag lite svårt och tittar för mycket på min klocka för att få fram olika värden istället för att bara löpa och detta är något som hänger kvar från tävlingssäsongen. Jag brukar kunna släppa lite på det när hösten och vintern kommer och det brukar vara bra eftersom ibland stressar all data man kan samla in en mer än den gör nytta. Jag loggar 99% av all min träning men jag är inte en slav under siffrorna men märker att under sommaren (tävlingssäsongen) tar den mer fokus än under övriga månader. Men när jag löper ute i naturen bör jag nog inte bry mig speciellt mycket om den utan bara njuta!

Under Hösten och vintern ska jag försöka löpa lite mer ute i skogen och inte bara på färdiga slingor som ute i Torup utan kanske lite mer äventyr! För om man jämför Torup med Snogeholmsleden är Snogeholmsleden mycket finare och jobbigare fastän 10 km banan i Torup förmodligen är mer kuperad.

Sjuk

Nu har jag snart varit lite små sjuk i 10 dagar. et hela började förra helgen när vi var på Söderåsen å jag vaknade upp på söndagen med feber. Med febern kom halsont och det är något jag fruktar när det gäller träning och vara krasslig. Självklart tränar jag inte med feber men när halsen krånglar är jag väldigt väldigt försiktig. Jag hade faktiskt så ont att jag fick uppsöka min vårdcentral men då jag inte besökt den på många år (jag vet inte vilken jag har) så gick jag till kvällsmottagningen på Värnhem och fick reda på att min svullna hals berodde på ett virus så jag blev hemskickad med order att vila och det gjorde jag förra veckan. Det blev två lugna pass i poolen och lite rörlighetsträning men äntligen har jag kunnat starta upp träningen igen men det är fortfarande lugn träning.

Jag skulle vilja vara helt frisk för helt plötsligt är det tävlingar som närmar sig! Jag får tyvärr stå över Kastberga duathlon i år eftersom jag inte får semester och ska jag springa Yddingeloppet dagen efter och jag tror jag ska försöka springa halvmaran i Bromölla och kanske Lund runt 27 km. Jag undrar hur det kommer att gå på Yddingeloppet mina tider de senaste åren är:

2010: 47:54
2011: 46:59
2012: 46:32

En rolig fakta är att jag alltid brukar vara förkyld när loppet avgörs eller jag har varit det de senaste tre åren!Men i år verkar jag vara förkyld och sjuk innan istället!

Nu när det kalla vädret är på gång har jag köpt nya överdragsskor! De ger en minst 1 månad till utav cykling utomhus.

Skånes pärla!

Jag är ganska övertygad om att jag har hittat Skånes pärla när det gäller triathlonträning! I helgen som gick var jag och min lilla familj (som blir större 2014 ifall allt går som det ska :-) och campade i Röstånga som ligger vid Söderåsen cirka 7 mil från Malmö. På själva campingplatsen finns allt för en familj med en mycket barnvänlig camping med mycket lekplatser och annat kul för barnen. Men det finns även fina möjligheter att köra riktigt bra träning här! Bor man på campingen har man grattis inträde till en 50 m utomhusbassäng med 8 banor (tror jag det är) dock vet jag inte om vattnet är uppvärmt men det gör inget då jag simmade i våtdräkt sist vi var där. Vill man simma i en sjö ligger Odensjön 2 km från campingen och är mycket imponerande när man närmar sig den!

Cyklingen är bland det bästa Skåne har att erbjuda eftersom man enkelt nåt flacka partier ifall man vill köra snabba tempolopp, backarna finns över hela Söderåsen med Lotta på åsen som förmodligen är den mest kända men jag gillar verkligen asfaltsvägen upp till Kopparhatten (Skånes högsta punkt) och där är det lite trafik! Backarna är ganska tuffa men ingen behöver vara rädd för att inte klara de! På cykeln jag hade med mig i helgen fungerade inte framväxeln men det gör inte så mycket i Skåne och jag klarade att cykla upp på stora klingan (kompakt) men det är inte att rekommendera då knäna får ta mycket onödig stryk. Eftersom det ligger ganska centralt i Skåne kan man enkelt ta sig vart man vill och cykla till Hallandsås är inte svårt inte heller att cykla runt Ringsjön ifall man nu inte vill cykla på Söderåsen.

 

Filmen är från Eslövs Grand Fondo

Löpningen är den också helt underbar då man har nationalparken precis bredvid och det finns flera olika slingor som går från campingen och det är inga platta asfaltsrunder! Vill man ha fler val kan man enkelt antingen löpa till Skäralid där det finns flera olika sträckor man kan löpa. Men man terränglöpningen är inte lätt eller snabb men de är perfekta löpstyrkepass vill man ha snabbare löpning får man hålla sig på asfalten runt campingen som fungerar hur bra som helst!

Träningspusslandet blir lite svårare!

Nu när hösten kommer krypande och det blir lite mörkare för varje dag som går blir det lite svårare att få till träningen. Dygnets ljusa timmar blir färre, kylan kommer smygande och huvudsäsongen är över. För att kunna få till en bra träningsmängd använder jag distansen jag har till jobb en hel del i min träning. Jag bor i Oxie utanför Malmö och jobbar i Eslöv vilket ger mig en sträcka till jobb på 44 km (korta vägen genom Lund) eller 50 km (Oxie- Staffanstorp-Dalby- Södra Sandby- Eslöv). Det positiva är att jag en vanlig dag kan få 100 km cykling bara på jobbpendling. Det negativa är att kvalitén på dessa passen inte alltid är det bästa för att gå ut och köra intervaller en kall morgon 06:00 är inte något som är speciellt roligt. Men jag använder jobbpendlingen för att samla mil i benen och jag tror/tycker att just cykling är en sport där man måste få till en stor bas. Men man måste inse att cykla varje dag inte går för då kan man hamna i den där "farliga" gråzonen utav träning där allt bara är mellan och med det menar jag att det finns inga hårda pass, inga lugna pass utan allt är bara mellan.

Ett sätt att undvika detta är att ha små mål med transportcyklingen. Ibland kan det vara att cykla med hög eller låg kadens eller blanda in små intervaller på 5-15 minuter men visst händer det att jag sätter mig på cykeln och vaknar upp i Eslöv där jag bara ha cyklat.

Jag önskar att alla pendlingspass såg ut så här! Men det gör de inte!

Nu när det blir mörkare samt kallare har jag även börjat att löpa innan jobb eller rättare sagt jag löper från Oxie in till Malmö och tar tåget till Eslöv. Har jag bra ben hoppar jag av tåget i Malmö och löper hem och får då ihop minst 17 km löpning och jag måste säga att det är skönt att komma hem och vara färdig tränad!

  Eftersom det ser ut som Aq-va-kul kommer att ha öppet så kan man få till simpass innan jobb också! Det blir visserligen tidiga morgnar när träningstiden är 06-07 men ibland är det skönt med tidiga morgnar!

Kienle Kienle Kienle

Ja så kan man sammanfatta herrarnas VM i Vegas. Jag trodde nog loppet skulle bli lite jämnare och att konkurrenterna skulle jobba ihopa lite mer för att försöka komma åt Kienle eller minimera hans cykelövertag. Alla vet ju att han kommer flyga förbi på cyklingen meningen verkar kunna hejda honom. Det var ju exakt samma sak som hände förra året! Nu är jag absolut inte ledsen för Kienle är utav mina favoriter efter hans duell mot A Raelert i Roth 2010 där han på sin debut gick under 8 timmar. Det kommer bli ett mycket intressant Kona om han nu inte får punktering för att han kan löpa det har han bevisat! Ett stort plus till hans special designade Scott Plasma!

Tyvärr hade Lisa inte en bra dag och hennes skador har säkert påverkat henne men man får hoppas att allting läker och blir bra så att vi får se henne i fin form även nästa år!

Triathlonsäsongen 2013- det blev inte riktigt som jag tänkt mig!

Mitt stora mål 2013 var att försöka kvala in mig till VM på halv Ironman distansen. Jag hade efter mycket sökande och letande i resultatlistor bestämt mig för att Rapperswill i Schweiz skulle vara en bra lopp även om den hade en mycket backig cykelbana så skrämde inte tiderna mig när jag satt och tittade på de tidigare resultaten för att kvala till VM. Men jag var tvungen att förbättra min cykling då både Rapperswill samt Las Vegas banan verkligen är tuffa cykelbanor så det blev en hel del fokus på cyklingen i år vilket ledde till att min löpning inte har utvecklats från förra året utan den är ganska lik samt att simningen är densamma.  Jag köpte till och med en ny ram för att få en cykel som passade till backiga banor!

Under årets första månader körde jag två lopp i Köpenhamn som jag verkligen kan rekommendera! Det är Nikes marathontest lopp som går runt idrottsarenan Parken i Köpenhamn och serien består utav tre lopp 10 km-15 km samt 21.1 km. Det blev bara start i 15 km samt 21.1 loppet för min del och inför 15 km loppet var jag ute på larm hela natten men det gick ändå helt ok och på halvmaran blev det en tid precis under1:20 men några sekunder långsammare än förra året.

Första multisporttävlingen blev i Klippan nämligen Klippan city triathlons duathlon! Distansen var 10 km-50km- 5 km och detta var min första duathlontävling någonsin.

Tävlingsdebut för min nya cykel!

Det skulle visa sig vara en tuff bana speciellt löpningen men efter en hård tävling stod jag som vinnare! Löpningen var verkligen upp och ner och cyklingen var inte mycket bättre! Jag visste inte så mycket om de andra personerna som ställde upp men det skulle visa sig att startfältet var starkt när man nu efter säsongen kunde sammanfatta att Ulrik som kom på andra plats skulle göra Ironman Copenhagen på 9:17 och Miro som senare i Halmstad skulle stå överst på pallen i SM/RM i sprint för M35-39.

Efter Klippan duathlon hade jag inga tävlingar innan Rapperswill som gick i början på juni. Formen kändes bra och jag åkte ner till Schweiz med Hanna och fick dagarna innan tävlingen de goda nyheterna (för mig:-) att simningen var inställd då det bara var 9 grader i vattnet! Nu var det 5 km löpning istället för simning och det var bara positivt för mig!

Dagarna innan regnade det en hel del men jag var ute och cyklade banan som på vissa ställen verkligen var backig men det kändes bra och jag hade en mycket bar känsla i magen inför tävlingen! Men den känslan försvann under loppet då vi efter cirka 40 km cykling blev stannade utav polisen då det hade skett ett jordskred och vägen vi skulle cykla på var borta. Tävlingen blev inställd och alla planer på att kvala till VM försvann och efter loppet blev vi tillsagda att man skulle få pengarna tillbaka osv men det skulle visa sig att det enda man fick utav WTC var en finisher t-shirt för ett lopp som man inte körde färdigt!

När jag kom hem infann sig en liten tomhet och som ett brev på posten blev jag sjuk så jag kunde i starta i Trelleborgs triathlon som gick på torsdagen men det vände lite och jag mådde bättre på lördagen så jag bestämde mig för att köra Sövde sprinten vilket i efterhand inte var det smartaste då jag fortfarande var sjuk men jag kunde kämpa till mig en 3:e plats vilket jag får anse som ett bra resultat!

Jag började nu titta på tävlingar på "hemmaplan" och såg att det skulle bli en HIM i Halmstad och veckan innan var det en sprint så jag anmälde mig till bägge. Sprinten skulle gå på samma bana som SM-sprinten och nu hade suget efter att tävla börjat att infinna sig igen! Efter en svag simning hade jag en mycket bra cykling och med den snabbaste cykeltiden för dagen så la jag grunden till mitt livs första triathlon vinst!. 

3 Sellehedare körde sprinten i Halmstad

Veckan efter sprinten var det dags för en HIM och jag visste inte riktigt var jag stod. Men det skulle visa sig att min form var bra och efter en skön medströms simning i Nissan och en mycket blåsig cykling lyckades jag löpa in på 7:e plats i seniorklassen (10:e plats totalt) Det skulle visa sig att jag hade några bakom mig som senare lyckades kvala till Kona i Kalmar så i efterhand är jag mycket nöjd med min prestation!

Foto utav Jens Rydén

Efter Halmstad var det Malmö triathlon som stod på schemat och efter det blev sprinten för mig. Jag trodde att jag hade anmält mig till den olympiska distansen men det hade jag inte så debuten på olympisk distans får vänta! Dagen innan spenderade jag nere i Västra hamnen där vi byggde upp tävlingsområdet och det var nog tur att man inte skulle köra den olympiska för det sliter på en att vara igång hela dagen innan en tävling. Jag startade i andra startvågen så jag visste inte riktigt hur jag låg till under hela tävlingen. Dock lyckades jag med konsttycket att cykla och ramla men jag klarade mig hyfsat och kom upp på cykeln och klarade av att cykla snabbast av alla. Vid målgången visste jag inte riktigt hur det hade gått men efter ett tag så fick jag reda på att jag hade vunnit! Det var en skön revansch efter förra årets tredje plats!

Helgen efter var det dags för tävling igen! Nu var det en sprint i Åhus där vi simmade de 400m i en bassäng vilket var lite kaotiskt! Efter simningen kände jag att det var en bit upp till de bästa där jag fruktade Robert Schelin gjort en Ironman på 9:04 samt även vunnit vm på Nice distansen i sin AG kategori. Nu cyklade jag snabbast utav alla men vid växlingen hade jag fortfarande nästan 1 minut upp så jag lyckades tyvärr inte komma högre upp men en tredje plats var jag nöjd med!

Säsongens sista triathlontävling var Klippans triathlon och nu var det dags för en "lång" sprint med 750m simning och nu var det kanske inte världens största och bredaste startfält men Miro som tidigare i Halmstad vunnit SM/RM i M35-39 skulle köra så motståndet var mycket hårt! Jag visste att Miro skulle simma fortare än mig och förmodligen springa fortare än mig så min enda chans att vinna skulle vara att cykla till mig en ledning. Banan var som på duathlontävlingen verkligen inte platt utan det var en rolig och utmanande bana speciellt löpningen! Tyvärr för min del så låg jag en bit bakom efter simningen så det var bara att bege sig ut på cykeln och försöka att komma ikapp och förbi! Efter några kilometer kände jag att benen var starka men jag såg inte ledarna men jag visste att jag tog in lite hela tiden och på vägen tillbaka så tog jag över ledningen och med en snitthastighet på över 41 km/h växlade jag ut som 1:a men på vägen ut krockade jag nästan med Miro så jag gav allt jag hade och det blev seger till slut och frågan är om inte det var den skönaste segern på hela året!

En kort sammanfattning är:

Klippan duathlon 1:a
Im Rapperswil 70.3 tävlingen avbruten
Trelleborg triathlon DNS
Sövde Sprint 3:a
Halmstad sprint 1:a
Halmstad HIM 7:a seniorer (10:a totalt)
Malmö triathlon Sprint 1:a
Åhus triathlon 3:a
Klippan triathlon 1:a

Nytt är gammalt?

När Specialized lanserade sin nya triathloncykel i Kona 2011 var den enligt många revolutionerande. Personligen tycket jag att den såg sådär ut den vanliga Shiv är en rent estetiskt mycket snyggare cykel men vindtunneltester har visat att tri shiven är snabbare!

 Här ovan är den UCI godkände cykeln med triathlonkusinen nedanför. Den stora skillnaden är det breda ramen som man nu också kan se på Felts nya triathloncykeln. Men är detta något nytt då? Nej inte direkt! Innan UCI började med sina regler såg cyklarna lite annorlunda ut!

 

Det fanns många olika som var mycket bredare än dagens och förmodligen var de snabbare då de fungerar lite som ett diskhjul med att den vind som träffar objekt ska försöka hållas kvar så länge som möjligt. Nedan kommer några klassiker! Vi kan börja med en utav mina absoluta favoriter nämligen Boardmans Lotus!

Pinarello hade även de några modeller som såg lite annorlunda ut jämfört med dagens. Men ifall man tittar på många utav de äldre modellerna så fanns det redan på 80-talet cyklar där frambromsen var "gömd" bakom gaffeln och många utav de idéer som kommer upp nu har redan funnits eller liknande. Det är likadant med aerohjälmar. Tack vare sin att Lemond hade en aerohjälm så kunde han vinna Tour de France över Fignon som bara var sekunder efter honom men valde att köra utan hjälm vilket idag har visat att han tappade sekunder på att inte ha hjälm.

Från Lemond "lilla" tempohjälm har strutarna blivit längre och längre. Jag har för mig att jag läste att Catlike hade en hjälm till Carlos Sastre som inte var godkänd för den var för lång!

Men det verkar som om vinden har vänt lite när det gäller aerohjälmar med! Team Sky kör med sina Kask och säger att det är en snabbaste dock påstår andra att de långa fortfarande är de snabbaste men man får inte hålla på att vicka runt på huvudet utan hjälmen ska sitta rätt och svansen ska gå i ryggen längdriktning vilket kan vara svårt eftersom ryggraden samt nacken inte är rak när man sitter i vanlig aeroposition utan är det mer när man tittar ner.

Personligen tror jag mer på att man ska hitta någon som man själv gillar och ju längre tävling ju viktigare är det med en skön position samt en bra sittande hjälm!

Nu är det dags för att följa lite roliga tävlingar och mässor!

Det börjar att dra ihop sig lite inför Kona och en del utav långdistansproffsen kommer att använda Hy-Vee (Des Moines) samt Las Vegas HIM som förberedelser eller huvudtävling i år. Jag har försökt leta reda på startlistor till Hy-Vee men har inte hittat några men har för mig att Lisa Nordén ska köra och försöka vinna för tredje året i rad. Förra årets ställde både Gomez samt Brownlee upp och Gomez gick segrande ur den duellen. Anledningen till Hy-vee är en så pass omtalad tävling är på grund utav de höga prispengarna. Det har varit den tävlingen i världen med störst prispengar men jag har för mig att de har gått ner lite men denna tävling går på olympiskdistans men drafting är ej tillåten så det är rolig tävling att följa!


Helgen efter är det dags för VM på 70.3 distansen och det är två mycket starka starfält och WTC ska ha en eloge att det ligger innan Kona och inte efter som det gjorde för några år sedan. Nu får man ett mycket bättre startfält med både kort- och långdistanstriathleter.

Både Leanda Cave samt Sebastian Kienle kommer att försöka att försvara sina titlar och jag hoppas att en utav de inte klarar det nämligen Cave för jag ser gärna att Lisa vinner VM titeln! Men det är verkligen öppet men Lisa får nog räknas som en liten favorit bara hennes fot håller!

På herrarnas sida är det också ett grymt startfält! När jag tittar på startlistan som består utav 57 proffs känns det som om 20 stycken skulle kunna vinna och man skulle inte bli överraskad Man hoppas ju att man får sen något sånt här igen Kienle lämnar alla bakom sig!

Förra årets 1:a och 2:a!

Min egen träning går bra och jag har ett nytt program som jag följer och det känns verkligen bra!r Min träning har aldrig varit speciellt strukturad utan jag har någorlunda koll på vad som måste göras och gjort det men nu blir det en mycket mer seriös satsning och det ska bli roligt! Idag var det simning på programmet och huvudsetet var 15 st 200m intervaller så det blev nästan 4000m simning!


Här hemma är det dags för SM på HIM imorgon på Tjörn och det är en distans som jag skulle vilja köra SM på! 

Tävlingsrapport - Klippan triathlon

Det är snart en vecka sedan men här kommer en liten tävlingsberättelse från Klippan. Klippans triathlon anordnas utav Klubb Sisu och detta var andra gången jag deltog i deras arrangemang och en utav anledningarna att jag ville återvända var den trevliga stämningen som det var under duathlontävlingen i våras (man kan läsa mer om tävlingen här).

Distansen det skulle tävlas på var sprint med 750 m simning, 20 km cykel och 5 km löpning. När jag såg banorna insåg jag att det inte var var en platt bana på cyklingen och verkligen inte på löpningen. En del utav sträckningen var samma som under duathlontävlingen så jag visste lite vad som vänta mig.

När jag tittade på vilka som var anmälda såg jag att det skulle bli en tuff tävling då Miro Cepciansky stod på startlistan. Miro hade tidigare i år vunnit SM/RM för 35-39 åringar i Halmstad och när jag tittade på tiderna så insåg jag att han simmar mycket bättre än vad jag gör och löper snabbare än mig. Taktiken innan loppet blev ju ganska klar nämligen att tappa så lite som möjligt under simningen och försöka cykla till sig ett tillräckligt stort försprång som jag sen skulle försöka hålla in i mål.

Innan tävlingen var det en mycket trevlig stämning och jag tror att alla var imponerade utav en utav deltagarnas egna snickrade tempohjälm som var en vanlig hjälm med en metallfolie "strut" där bak.

Aerohjälmen på plats!

Innan simstarten var min taktik att försöka hitta några bra ben att ligga bakom och att inte tappa för mycket tid upp mot de snabba simmarna. Min plan fungerade fint till första bojen då jag ligger på "fel" fötter och min lilla klunga kommer iväg och jag klarar inte jobba mig tillbaka till de utan jag får simma själv och kommer upp ur vattnet som 8-9 man. En helt ok simning men hade jag bara kunnat hänga med gruppen framför mig hade det nog gått lite snabbare!

Växlingen från simningen gick bra och det är något som har fungerat bra hela året förutom på sprinten i Halmstad. Jag visste inte nu riktigt hur jag låg till men mina främsta konkurrenter var framför mig med cirka 2 minuter om nu de hade simmat bra vilket jag trodde var fallet.

Ut på cyklingen och nu var det bara att ge allt för att försöka fånga in alla. Jag körde med diskhjul bak och 56 mm fram och det är den kombination jag kör på 9/10 utav sprinttävlingarna även om det är backigt. Det tog inte speciellt lång tid innan jag började plocka några placeringar. Jag fick snabbt ett kvitto på att benen var bra då i en stigning klarade jag köra på hyfsat tunga växlar i aeropostion när de andra jag såg stod upp och klättra.

Cykelbanan var en vändpunktsbana vilket helt klart var till min fördel då jag kunde se hur jag låg till. När jag närmade mig vändpunkten var det två deltagare före mig och längst fram låg Miro och han hade cirka 1 minut upp. Det var cirka 12 km kvar och nu skulle det bli tufft att först komma ifatt och sedan cykla till mig en tillräckligt stor ledning för att kunna hålla ända in i målet. Med cirka 5 km kvar är jag ikapp och "vilar" mig i kanske 10-20 sekunder för när jag cyklar förbi vill jag snabbt bygga upp ett mellanrum så att personen jag kör om inte får ligga 10 m bakom och använda mig som draghäst. När jag passerar kör jag för fullt och ligger mellan 45-47 km/h i 30 sekunder vilket räcker för att få en lucka och nu försöker jag köra så hårt som möjligt till växlingen. Snitthastigheten visar 41.1 km/h på min Garmin och det är en bra tid på en ganska backig bana.

Jag är den första som växlar och hinner in och tar på mina skor och när jag kommer ut hoppas jag att jag har byggt upp tillräckligt avstånd men när jag nästan krockar mer Miro som är på väg in så vet jag att avståndet inte är så mycket som jag skulle vilja och nu kändes det helt osm en öppen historia.

Löpningen gick växlande från asfalt till skogsstigar där det var lite blöt så i en nerförbacke är jag nära att sätta mig på rumpan. Jag vågade inte titta bak de första 5 minuterna utan bara löpte på så gott jag kunde men i en lång uppförsbacke vände jag mig om och såg Miro längre ner. Det var svårt att se om han tagit in eller omavståndet var detsamma. Efter cirka 3,5 kilometer kom vi ut från en lite skog och det var det ganska öppet så jag tittade på klockan och försökte få en uppfattning hur jag låg till och jag fick det till att jag hade ett försprång med cirka 45 sekunder men jag vågade inte slappna av för det var en lång nerförsbacke kvar och i våras flög Miro nerför backarna och sprang ifrån mig på första löpningen. I sista backen insåg jag att det var klart och jag kunde mycket nöjd korsa mållinjen som vinnare utav Klippan triathlon!

Jag vill framföra ett stort tack till Klubb Sisu för en mycket bra och trevlig tävling! Än en gång har de gjort ett fantastiskt jobb och skapat en mycket trevlig och tuff tävling! Tack så mycket!

Klippan triathlon!

Tävlingsberättelsen får vänta några dagar men det gick bra för mig eller rättare sagt det gick riktigt bra för jag vann! Jag kommer att skriva en mer utförlig tävlingsberttelse men orkar inte iag och trots semestern verkar det som att tiden inte riktigt räcker till!

Helgen som gick var det en stor Ironman helg i Sverige och Danmark. Jag var på plats som åskådare i Köpenhamn och man blev sugen att köra en lång igen eller man blev lite sugen. Det är svårt att förklara men även det kommer i ett annat inlägg. Jag har inte tittat ordentligt i resultatlistorna än men många som körde snabbt och smart både i Kalmar och Köpenhamn!

En annan nyhet är att Felt har precis som Specialized kommit med en triathlon specifik tempocykel eller triathloncykel kanske det ska heta nu!

Bilder är tagen från triradar.

Mycket som påminner om Specialized Shiv med de breda rören och inbyggd "vattenflaska". De är kanske snabba men jag vet inte om jag gillar deras utseende rent estetiskt!

Åhus triathlon- tävlingsberättelse!

Idag körde jag Åhus triathlon, tävlingen är kanske mest känd för att en viss Lisa gjorde sin tävlingsdebut. Hela familjen följde med så det blev en lite dagsutflykt. Starten skulle inte gå förrän klockan 12:00 så det var ingen brådska på morgonen. En lite speciell sak med Åhus är att simningen går i bassäng vilket leder till en lite kaotisk simning. Precis innan starten öppnade himlen sig och regnet vräkte ner i 1-2 minuter vilket gjorde vägarna lite hala och efter en vecka med 2 krascher ville jag inte direkt ha vått underlag.

 Så här såg det ut på min banan innan starten. Jag valde att inte starta i snabba banan då jag inte är tillräckligt snabb. Jag tror vi var nästan 50 personer som startade  samtidigt i mitt heat men simningen fungerade överraskande bra med tanke på att det var bassäng sim. Distansen var 400 m och det var med andra ord 8 längder vi skulle simma.

Det blev en ganska kaotisk simstart men det är det alltid på triathlon och nu var det ingen som kunde klaga på att distansen var för lång eller för kort för den var 400 m om man nu simmade rätt antal varv.

Simningen gick ok för mig och jag var uppe ur vattnet på 7:05 sedan var det en bit att löpa till växlingsområdet men det var lika för alla så då gör det inget. Jag undrar dock hur snabbt jag hade simmat med våtdräkt men det får jag testa en dag men snabbare hade det gått!

Jag valde att simma med toppen på eftersom det kan vara näst intill omöjligt att få på en torr topp på en våt kropp. När jag passerade Hanna skrek hon att jag låg på 10:e plats vilket är helt ok men jag visste att jag hade tappat mycket mot täten men nu var det dags att bege sig ut på en 4 varvs banan som mätte lite över 5 km. Banan var ganska teknisk den första tredje delen men en skarp sväng och lite dålig asfalt. Det gjorde det inte bättre att det hade regnat och var lite halt.

Växlingen gick hur bra som helst men väl ute på cyklingen var det kanske lite väl fegt kört utav mig den första delen men kolfiberhjulen har inte lika bra bromsförmåga som aluminiumhjulen och de två krascherna satt nog kvar lite i huvudet. Men när cyklingen blev enklare på denna platta bana vågade/kunde jag ta i mer och det blev en mycket bra cykling. Jag plockade några placeringar men började få svårt att se vart jag låg då det började komma ut mer folk på banan och när man började varva folk.

Min snitthastighet blev över 40 km/h och jag hade en topphastighet på 52.2 km/h. Kadensen blir låg då det blev en massa "rullande" i kurvor osv och min pulsmätare har nog fått kastat in. Men med dagens snabbaste cykeltid växlade jag in på en 4:e plats.

 Jag hade inte riktigt koll på hur långt framför de andra låg men efter cirka 1 km var jag ikapp och förbi 3:an men jag visste inte å vilken placeringen jag hade och såg en framför mig men en ganska bra bit fram. Vi varvningen frågade jag Hanna vilken placering jag hade och hon sa 3:a men jag var jagad utav två som låg kanske 5 sekunder bakom mig. Helt plötsligt kände jag mig jagad och fick verkligen kämpa för att få löpa fortare men jag lyckades hålla de bakom mig och med en marginal på 9 sekunder blev jag 3:a! Upp till de två framför mig hade jag 1 minut och den tog de på simningen. Snitthastigheten på löpningen blev 3:43 och det är egentligen ingen tid som skrämmer en kanske då jag vet att jag har lite snabbare tider i kroppen.

Överlag tyckte jag att detta var en rolig tävling som trots vädret fungerade bra! Så ett stort tack till Kristianstad Triathlonklubb för en lyckad tävling!