Snogeholmsleden

Igår passade jag på att springa Snogeholmsleden då jag och familjen var och campade i närheten. Det har blivit en hel del "trail"löpning (jag vet inte om jag gillar trail eftersom det borde finnas ett bättre svenskt ord men då terräng inte riktigt stämmer in är det svårt). För någon vecka sedan sprang jag på Söderåsen och nu var det dags för 16,5 km i varierande terräng runt Snogeholm. Jag kan börja att säga att några 16 km var det inte med min navigeringsförmåga var jag närmare 19 km. Denna typ av löpning på olika leder går inte speciellt fort men den är jobbig! Jag märker det när jag jämför min puls mot platta halvmaror.
Har man kört Sövde triathlon känner man igen en del på kartan!

Jag har löpt halvmaran under 1:20 två gånger och bägge gångerna har min medelpuls legat runt 160-165 bpm. Nu i lördags skulle jag ta det ganska lugnt och mitt tempo hamnade runt 4:45 men pulsen låg på runt 150-155. Med andra ord om man ser till pulsen får jag en ordentlig genomkörare när jag löper ute i skogen.

Tyvärr har jag lite svårt och tittar för mycket på min klocka för att få fram olika värden istället för att bara löpa och detta är något som hänger kvar från tävlingssäsongen. Jag brukar kunna släppa lite på det när hösten och vintern kommer och det brukar vara bra eftersom ibland stressar all data man kan samla in en mer än den gör nytta. Jag loggar 99% av all min träning men jag är inte en slav under siffrorna men märker att under sommaren (tävlingssäsongen) tar den mer fokus än under övriga månader. Men när jag löper ute i naturen bör jag nog inte bry mig speciellt mycket om den utan bara njuta!

Under Hösten och vintern ska jag försöka löpa lite mer ute i skogen och inte bara på färdiga slingor som ute i Torup utan kanske lite mer äventyr! För om man jämför Torup med Snogeholmsleden är Snogeholmsleden mycket finare och jobbigare fastän 10 km banan i Torup förmodligen är mer kuperad.